Frågor och svar om graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes är en form av diabetes som kan uppstå hos gravida kvinnor. Graviditetsdiabetes innebär att den blivande modern har för hög halt av socker i blodet, vilket orsakas av att insulinproduktionen inte räcker till. Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. Insulinets främsta uppgift är att sänka blodsockret. Hormonet ”låser upp” cellerna så att de kan släppa in sockret. Brist på insulin, eller minskad känslighet för insulin, gör att sockret inte kommer in i cellerna. Sockret blir då kvar i blodet och blodsockerhalten stiger. Under graviditeten blir kroppen mer och mer okänslig för insulin. Det beror bland annat på hormonförändringar i moderkakan. I de flesta fall regleras okänsligheten genom att bukspottkörteln bildar mer insulin så att blodsockret hålls på en normal nivå. Men hos en del gravida klarar inte bukspottkörteln den högre produktion av insulin som behövs. Då utvecklas graviditetsdiabetes.

Här nedan hittar du bland annat svar på hur vanligt det är med graviditetsdiabetes, varför vissa mammor får det, vem som drabbas, hur symtom känns igen, hur en diagnos ställs, risker, påverkan på ditt barn i magen, hur det går att undvika samt behandling.

Hur vanligt är graviditetsdiabetes?

I Europa och USA pekar många undersökningar på att mellan tre och fem procent av alla gravida kvinnor drabbas av graviditetsdiabetes. I Sverige är siffrorna något lägre, strax under tre procent, men nya kriterier för graviditetsdiabetes kan göra att antalet kvinnor som får diagnosen ökar två till tre gånger. Det får till följd att fler kan få behandling som minskar risken för negativ påverkan av det förhöjda blodsockret på modern och barnet.

Varför får man graviditetsdiabetes?

Hormonet insulin som produceras i bukspottkörteln sänker blodsockerhalten i blodet. Om man inte kan producera tillräckligt med insulin riskerar man att utveckla graviditetsdiabetes. Under graviditeten, och speciellt under andra och tredje delen (trimestern) uppstår en minskad känslighet för insulin, vilket framför allt är orsakat av hormoner som bildas i moderkakan. Det innebär att bukspottkörteln måste öka sin insulinproduktion för att kompensera för det ökade behovet av insulin. Ifall bukspottkörteln inte klarar av att öka insulinproduktionen, stiger blodsockret och kvinnan utvecklar graviditetsdiabetes.

Vem drabbas av graviditetsdiabetes?

Det finns ett antal faktorer som bidrar till att en del kvinnor får ökad risk att utveckla graviditetsdiabetes:
• Det finns diabetes i släkten
• Den blivande mamman har haft graviditetsdiabetes tidigare
• Komplikationer i samband med tidigare graviditet, till exempel att barnet är stort vid förlossningen eller att kejsarsnitt gjorts
• Övervikt
• Relativt hög ålder på den blivande mamman, det vill säga över 35 år
• Mamman har haft många graviditeter
• Etnisk tillhörighet
• Högt blodtryck
• D-vitaminbrist

Det finns olika teorier kring varför en del kvinnor har en högre risk att utveckla sjukdomen än andra kvinnor, oavsett riskfaktorer.
 

Hur vet jag att jag har graviditetsdiabetes?

Vanligtvis är det svårt att märka om man har graviditetsdiabetes eftersom sjukdomen sällan ger några tydliga symtom. De symtom som förekommer är vanligen milda och inte livshotande.

Några vanliga symtom är:
• Ökad törst
• Kissar oftare och större mängder
• Ökad aptit
• Trötthet och svaghet
• Frekventa infektioner
• Illamående och kräkningar
 

Hur ställer man diagnosen graviditetsdiabetes?

Eftersom sjukdomen sällan ger några tydliga symtom upptäcks graviditetsdiabetes nästan alltid via prover som tas på mödravårdscentralen (MVC). När du skriver in dig på MVC tas ett prov för att mäta blodsockret. Är provet normalt kontrolleras din blodsockerhalt ett par gånger under graviditeten. Hur många gånger den kontrolleras beror på var du bor i landet. Om blodprovet visar på förhöjda blodsockerhalter görs alltid en så kallad glukosbelastning.

En glukosbelastning går till så att man inte får äta något på åtta timmar innan blodprovet tas. Blodsockernivån som mäts cirka åtta timmar efter en måltid kallas för fasteblodsocker. Därefter får man dricka en sockerlösning som innehåller vatten och glukos. Blodsockret mäts sedan två gånger under de kommande två timmarna. Sockernivån som mäts efter måltid kallas inom den medicinska litteraturen för postprandiellt blodsocker. Om blodsockret då ligger över gränsvärdena enligt de kriterier som används ställs diagnosen graviditetsdiabetes.
 

Vilka risker finns med graviditetsdiabetes?

Det finns flera risker vid graviditeten, både för dig som mamma och för fostret, med att ha graviditetsdiabetes.


• För stort foster. Om du har förhöjda blodsockernivåer i blodet leder det till ökade blodsockernivåer hos fostret eftersom glukos transporteras över till fostret via moderkakan. Fostret svarar då med att öka sin egen insulinproduktion för att kunna ta hand om den ökade mängden socker i blodet (glukos). Man kan säga att barnet får en för energirik näringslösning. Den leder till att barnet växer och kraftigt ökar i vikt. Det kan leda till komplikationer när det är dags för förlossning.

• Havandeskapsförgiftning. Graviditetsdiabetes kan orsaka att modern utvecklar havandeskapsförgiftning, ett tillstånd som kan vara livshotande för både modern och fostret.

• För tidig födsel. Graviditetsdiabetes ökar också risken för en tidig förlossning och tillhörande komplikationer, som inkluderar att barnet behöver hjälp med andningen tills lungorna är kapabla att fungera fullt ut på egen hand.

• För lågt blodsocker. De barn som föds där modern har höga blodsockernivåer kan drabbas av låga blodsockernivåer efter födseln eftersom barnets produktion av insulin kan vara onormalt högt (som svar på moderns höga blodsocker vilket delas av fostret). Detta tillstånd kan, om det inte behandlas, leda till kramper och andra komplikationer hos barnet.

• Risk för diabetes. Mammor som haft graviditetsdiabetes löper en större risk att utveckla typ 2-diabetes än de som inte haft graviditetsdiabetes. Även barnet har ökad risk att senare i livet utveckla diabetes och bli överviktigt.

Hur påverkar graviditetsdiabetes mitt barn i magen?

De flesta foster påverkas inte allvarligt av mammans graviditetsdiabetes. Förhöjt blocksocker under graviditetens första tre månader ökar risken för missbildningar hos fostret, men beror sällan på graviditetsdiabetes, utan orsakas av att den blivande modern har diabetes redan innan graviditeten. Är blodsockret förhöjt under graviditetens sista tre månader kan barnet växa onormalt mycket, vilket ökar risken för komplikationer i samband med förlossningen. 

Om jag redan haft graviditetsdiabetes?

Risken ökar betydligt, och det innebär att du redan i början av graviditeten bör får hjälp av specialistmödravården. Du får en remiss dit via den vanliga mödravården.

Hur kan jag undvika att få graviditetsdiabetes?

De allra flesta klarar sig ifrån att utveckla graviditetsdiabetes. En del löper större risk än andra att drabbas, se svaret om riskfaktorer och vem som drabbas här. Om du vill vara extra försiktig, oavsett om vissa riskfaktorer stämmer in på dig eller inte, bör du undvika övervikt, äta sunt och motionera regelbundet. En metod som kan hjälpa dig att hålla blodsockret under kontroll och därmed minska riskerna för graviditetsdiabetes är medicinsk näringsterapi, som du kan läsa mer om här.

Vad finns det för behandling mot graviditetsdiabetes?

Har du hos barnmorskan gjort en glukostoleranstest och den visar att du har graviditetsdiabetes består behandlingen i första skedet av att du får rådet att ändra dina kost- och motionsvanor för att du ska få ned din blodsockernivå på en normal nivå.

De allmänna råden är i regel att:
• Äta mindre men fler måltider, fördelade jämnt över dygnet
• Maten ska vara rik på fibrer och grönsaker och fattig på snabba kolhydrater
• Motionera dagligen, ta till exempel en lång promenad.

Begär gärna att få prata med en dietist. Om inte kostbehandling och motion räcker till för att sänka blodsockret behövs behandling med blodsockersänkande läkemedel, oftast insulin.

Med hjälp av medicinsk näringsterapi kan du få ned blodsockret utan att behöva behandling med insulin. Du kan läsa mer om produkten Preload® Balance här.

 

Vad gör man när graviditeten är över?

För de flesta som haft graviditetsdiabetes normaliseras blodsockret naturligt kort tid efter förlossningen, vilket gör att problemet med för höga blodsockerhalter försvinner efter att barnet är fött. Det finns dock en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. Du kan själv aktivt minska risken för att utveckla diabetes typ 2 genom att undvika övervikt, äta sunt och motionera. Preload Balance kan du äta efter graviditeten för bra mättnad, lång energi och minskat sug efter sötsaker.

Det kan du läsa mer om här.

Studier som gjorts

Indevex knyter nu successivt till sig en grupp experter inom medicinsk näringsterapi vid graviditet och GDM vars fokus är att ta fram mer kunskap genom egen och andras forskning, samt medverka i den allmänna debatten för att lyfta frågor omkring kvinnor och barns hälsa.

Preload® Balance

Preload® Balance bygger på medicinsk näringsterapi och är en behandlingsmetod utvecklad för att stabilisera blodsockret på ett enkelt sätt. Metoden ligger till grund för vår första produkt som innehåller en sammansättning av helt naturliga näringsämnen, bland annat från ärtor, ägg och nypon samt fibrer från sockerbeta.

Vår produkt kallas Preload® Balance och ska drickas 30 minuter före måltid (frukost, lunch och middag) för att öka mättnadskänslan och minska sug efter sötsaker.

Den säljs i portionsförpackningar. Varje förpackning innehåller 235 ml dryck och finns i fem smaker: blåbär, nypon, äpple/kanel, tomat och kaffe.

Preload® Balance utvecklas av det svenska biotechföretaget Indevex.

Om Indevex

Indevex är ett svenskt biotechföretag som grundades 2001. Sedan 2006 har vi forskat och utvecklat produkter och behandlingskoncept för diabetes typ 2 och sedan 2014 har vår forskning och utveckling helt fokuserats på gestational diabetes mellitus, GDM, det vill säga graviditetsdiabetes. Vi jobbar för att vi både kan förebygga uppkomsten av och reversera de negativa konsekvenserna av diagnosen GDM.